Bokboken och dess egenheter

Det var väl bara en tidsfråga, antar jag. Jag har känt ryckningarna sedan länge, som en lockelse. Det är vissa typer av annonser i morgontidningen som lite grann får mig att tappa greppet om verkligheten ibland och i går kväll hände det på riktigt.







Jag låg i min säng, oskyldig som ett litet barn, och läste en god bok. Jag läste och bläddrade och läste. Men så tappade jag fokus för en kort stund och genast var fingret där!
Pekfingret. Innan jag hann hejda mig tryckte pekfingret på sidan framför mig, sidan som jag just hade läst. Jag tryckte och väntade mig ett sidbyte, som naturligtvis uteblev. Sekunden senare var jag tillbaka i verkligheten och insåg vad jag hade gjort. Sneglade åt makens håll men han hade inget märkt. Puh! The agony! The shame!

Det är i sådana stunder man så smått börjar inse vidden av den allestädes närvarade tekniken och dess inverkan på oss.



Är det kanske så här det ska bli, i framtiden?