Mjölkbönderna tycker att staten ska gå in och säkra deras mjölkpriser, så att de inte behöver lägga ner sin verksamhet när nu folk antingen inte köper mjölk eller köper importerad, billigare mjölk.
Själv köper jag svindyr laktosfri mjölk från Arla eftersom tre femtedelar av familjen är känsliga för laktos.
Och VART vill jag komma med det här?
Ingenstans, just. Förutom det faktum att priserna på översättningsarbeten har sjunkit stadigt i många år och flera av mina kollegor ser sig föranledda att ta kompletterande arbeten eller börja ta ut sin pension för att slippa arbeta ihjäl sig. Men ingen av oss har någonsin kommit på tanken att hävda att det är statens skyldighet att garantera våra priser, för att vi ska få vara kvar i ett yrke som tydligen inte längre är riktigt lika lukrativt som det en gång var (okej, varken översätteri eller mjölkbonderi har någonsin varit lukrativt ...). Men det kanske är dags nu. Innan en hel yrkeskår, och ett av världens äldsta yrken, försvinner helt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar