Konsten att tappa bort sig trots karta och kompass

Jo, så kan det gå. Mitt romanceprojekt har varit på väg mot papperskorgen både en och två gånger. Nu har jag tagit hjälp av två stackars vänner som ska hjälpa mig bena ut det här eländet. Samtidigt har jag vandrat omkring och lyssnat på Simona Ahrnstedt i lurarna och insett två saker:

1. Min ursprungliga tanke ska inte avvikas ifrån, basta. Även om jag kanske tycker att den var lite tråkig, så var det ändå den som vann finalplatsen. Det jag behöver göra - som Harper Collins tipsade om - är att finmejsla och förtydliga personerna och själva berättelsen. Inget annat.

2. Det här kommer nog att lösa sig. Kanske. Om jag bara kan hålla mig på mattan och inte låta alla mina bokstavskombinationer komma till tals, för då går det obönhörligen käpprätt åt skogen! Vilket mina två stackars hjälpläsare nu - gissar jag - har börjat inse, ity den version de har fått sig till livs är en mindre katastrof av utstickande små uddar och holmar av onödigheter.



Så idag är det städdag här på ESB Text kan man säga. Bort med allt ovidkommande och förfina ursprungstanken. Det är gott och väl så.

Ja, om jag nu bara kan hålla fast vid den tanken tills det här projektet är klart, så vore jag enormt tacksam.