Jag är på väg hem från gymmet, ryggsäck på ryggen, flipflop på fötterna. Soligt, lätt vind och jag går i tankar när, blott tio meter framför mig, en blå Toyota stannar in med ett ryck. Dörren slängs upp och en fot blir synlig, därefter båda fötterna och så reser mannen sig upp i hela sin längd och nu vaknar jag till! Endast iförd ett par gigantiska hörlurar och en ganska kort, svart morgonrock springer den medelålders, vite mannen över trottoaren och in i ett hus. Min förvåning är total och jag skyndar på stegen men när jag är i höjd med det aktuella huset har mannen försvunnit in i husets innandöme och jag hinner inte få någon uppfattning om hans eventuella ärende.
Hörlurarna var av modell hörselkåpor men även om bilen hade några år på nacken så var den inte så risig att dess motorljud på något sätt krävde skyddsutrustning.
Morgonrocken var svart och förmodligen i mjuk fleece eller liknande. Den såg ren ut, tjock och stadig och med tanke på morgonens temperatur var den sannolikt åt helskotta för varm!
Och bilen har han lämnat på tomgång!
Så vad gör jag nu? Ska jag stå kvar där mellan de nymornade villorna för att försöka ta reda på vad som händer, eller ska jag fortsätta min promenad? Jag väljer det senare, om inte annat så för att slippa få mina illusioner skingrade. Jag vill faktiskt inte veta vad den där mannen har för sig, för risken är stor att hans förehavanden inte alls motsvarar mina förväntningar och jag vill gärna leva i tron att det var något spännande på gång. Att mannen är typ "My friendly neighbourhood wacko" eller något sådant. Runt mannens eventuella galenskap kan jag sedan spinna otaliga, mer eller mindre fantasifulla, teorier - eller skriva ett kul blogginlägg! Dum vore jag ju om jag förstörde den möjligheten!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar