Att vara eller inte vara ... ledig

I dessa tider får jag ofta frågan "Har du semester nu?" och varje gång blir jag lika ställd. Svarslös. För har jag semester? Egentligen? Handen på hjärtat? Och frågan jag själv - alltid - ställer mig i det läget är "Vad är semester?"



Är det detta - att ligga i hängmattan - som är semester eller kan semester också vara det faktum att man lämnar huset i stan och åker till landet? För det är nog så jag tänker. Jaha, nu är jag på landet, då har jag "semester". Fast skillnaden mot en vardag i stan är hårfin. Det handlar nog bara om att sitta och skriva vid köksbordet med sjöglimt kontra på kontoret utan sjöglimt, för skriver gör jag oavsett. Det går inte att stänga av på samma sätt som man stänger av ett "vanligt" jobb.

Kanske borde jag börja lära mig att avsluta ett skrivprojekt lagom till midsommar ...? Men det funkar ju inte så, eller jag funkar inte så! Dessutom har jag alltid minst ett i tanken halvfärdigt projekt på gång i samma ögonblick som jag avslutar det föregående så skrivarbetet är i själva verket ett ständigt pågående maratonprojekt. Ett uppdrag utan slut.



Men nog borde jag väl kunna sätta ner foten och säga att "Nähe, nu behöver jag lite ledigt!". Jo, och jag gör ju det, då och då. Då och då tar jag mig ledigt i ett par timmar och gör något helt annat. Typ målar hus. Eller går en promenad. Eller går till gymmet. Men annars är det "Öppet" på mitt kontor mest hela tiden.