Prostitution när den är som trevligast

I många år har jag då och då gjort långrandiga, stelbenta och oändligt tråkiga översättningar av tyska handböcker till fräsmaskiner. Jag får aldrig se några bilder och jag får inget referensmaterial förutom ett ganska styvmoderligt behandlat och allmänt förvirrande minne.

Texterna innehåller ett övermått av ord och är hyfsat lättgjorda, eftersom minnet - även om det är bristfälligt - vid det här laget täcker de mest kryptiska termerna. Kunden betalar i tid och utan knot, trots att det blir lite fel ibland. (Det är en sällsynt försynt kund som ibland även ber om ursäkt för att branschens stolpiga fikonspråk.)

Så vad klagar jag på? Jo, det som är lätt fånget är ju sällan så inspirerande ... Dessa tyska haranger får mig då och då att somna stående och minnets inkonsekvenser skaver över hela kroppen.

Nåja, efter ett otal år för samma kund, utan klagomål men även utan minsta försök att rätta upp terminologin efter mina sporadiska vansinnesutbrott, känner jag att jag så smått börjar vänja mig vid alla suspekta tyska felskrivningar och åtföljande, märkliga försvenskningar. Det rullar på allt lättare och snart börjar jag väl till och med att trivas i sällskap av dessa fräsmaskiner, vars svenska återförsäljare och/eller tidigare översättare antingen är analfabet eller dyslektiker eller både ock.



(Googlade på "fräsmaskin" och "sexig" och fick upp den här bilden. Don't ask!)