Den springande punkten

Det är dags nu. Jag står vid vägskälet och vet inte riktigt vilken väg jag ska ta. Jag vet att alla vägarna leder till samma slutdestination för det är ju slutdestinationen som är avgörande. Men vägen dit är inte något man bör ta lättvindigt på, så det gäller att välja noga.



Ja, så långt har jag kommit att själva upplösningen på min stalkerroman är inom synhåll. Jag står med båda fötterna djupt nerkörda i "konflikten", "haken" och jag vet hur slutspurten kommer att se ut men jag vet inte hur jag tar mig dit. Inte än.
Idag är en sådan där mellandag, en dag då jag mest går omkring och skrotar och pillar mig i naveln och försöker komma fram till hur konflikten ska lösas på bästa sätt. För att få igång fantasin tänker jag att jag bör göra något helt annat. Något som jag inte gör i vanliga fall, bara för att liksom lossa på spärrarna.

Då slår det mig att jag ska göra lite semlor! Förstås! Och så fantastiskt lämpligt att det är semmeldagen just idag ...



God Semla på er alla semlelovers!