Mötet med en polis

Så har vi då satt oss ner, min vän polisen och jag, och gått igenom mitt förstlingsverks alla polisiära fallgropar. Ja, det var ju en del ... Som att poliser inte "intervjuar" sina vittnen utan "förhör", vilket jag naturligtvis vet men när jag sitter där och skriver så faller orden på ett sådant sätt att man instinktivt vet att något är fel men man kan inte sätta fingret på problemet.



Vi hade ett långt och fruktbart och mycket bra samtal. Ett nödvändigt samtal. För det är så lätt att snubbla på vokabulären när man själv aldrig har arbetat som polis, eller ens varit i närheten av polisiärt arbete.
Vad säger till exempel poliserna när de ska tillbaka till ... "kontoret"? Ja, "stationen" ska det ju vara! Såklart! Så enkelt och så svårt.

Och när du skapar en karaktär som har ett arbete inom polisen, var arbetar han då? På "polisen"? Nej, så enkelt är det förstås inte, det måste till något mer. Vad är det hon säger, Saga Norén? "Rikskrim Malmö!" Jo, men nu är det så att "rikskrim" inte finns längre! En omorganisation har omkullkastat Sagas väl inövade ramsa och hur irriterande det än är så måste man förhålla sig till det. Vad det innebär för Saga Norén har jag ingen aning om men min polis måste ha en specifik plats som han tillhör. Det återstår att se vad det blir.



Och hur presenterar sig en polis för en annan vid en annan region? Ja, det är också något att tänka på och där visade det sig att jag hade klivit rakt i klaveret. Ja herregud, vilken tur att det finns poliser man kan intervjua! Ja just det, jag intervjuar ju, jag förhör minsann inte! Det gäller att hålla tungan i rätt mun, eller hur det nu var ...