onsdag 14 september 2016

Så förtvivlat nära!

227 sidor av 290 är genomgångna, godkända av me, myself and I och har en tydlig röd tråd och inga lösa tåtar.

Bildresultat för lösa trådar

Nu hoppas jag och ber att inga nya hinder ska dyka upp som gör att jag måste backa klockan igen och skriva om. Jag erkänner villigt att min metod med att samtidigt håll två manus igång inte var någon idealisk lösning, även om det var roligt. Men man lär så länge man lever.

Bildresultat för man lär så länge man lever

En sak som däremot var oerhört nyttig och som man kanske kan hålla i bakhuvudet även fortsättningsvis, var den komprimerade version av manuset som jag rabblade igenom förra veckan. Jag klippte och klistrade och fick till en helt renodlad, naken story - och där började det hända saker! Jag såg plötsligt vad jag kunde behålla och vad jag kunde kapa, men framför allt såg jag vad som INTE fick tas bort.

Ja, nu är det alltså bara resten kvar och det handlar om själva upplösningen och är alltså inte något som görs med vänsterhanden. Det kräver en fokuseringsförmåga som egentligen går utanpå vad jag mäktar med, men det är bara att bita ihop. Jag har haft en bra vecka så här långt - hoppas det kan fortsätta så till dess att jag är i hamn. Med den hastighet jag har fått upp nu, räknar jag med att kunna ropa Hej om någon vecka eller så.

Tjoflöjt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar