Det viktigaste av allt

Varje dag startar jag datorn med blandade känslor. En del bävan och två delar förväntan, typ. När jag står framför skrivbordet och väntar på att allt ska laddas klart funderar jag på vad jag behöver öppna idag, vilka flikar i browsern jag använde igår eller förra veckan. Jag brukar till exempel ha en synonymordlista uppe; det är ovärderligt att snabbt kunna dubbelkolla sig själv och se om det kanske finns en bättre formulering, en som låter mindre konstruerad och mer naturlig. Jag brukar också söka information när jag känner att jag vet för lite och kan då få läsa om allt från - i det aktuella projektet - polisens interna organisation ute på landsbygden till Astra Zenecas läkemedelsportfölj.
När alla filer är öppna läser jag igenom det sista jag skrivit. Ibland går jag längre tillbaka och läser kanske flera kapitel och vid enstaka tillfällen, en dag när det känns väldigt tungt och svårstartat, går jag tillbaka till början och läser igenom alltsammans.



Men hur jag än gör, hur jag än väljer att starta dagen och vad jag väljer att läsa från föregående dag och vilka flikar i browsern jag väljer att öppna, så finns det en sak som måste vara på plats för att det alls ska bli något gjort. En sak får aldrig fallera: Tron på mig själv och på det jag gör!

Självförtroendet kan vackla och snubbla i många avseenden men aldrig här, aldrig framför datorskärmen. Det vill säga alla indikationer på att jag har formulerat mig klumpigt eller att en historia inte bär, sopas genast under mattan medelst Delete-knappen och därefter är det strictly verboten att över huvud taget tänka på den där fadäsen. Här ser vi framåt, uppåt, utåt och aldrig tvärtom.



Japp, typ så! Negativa tankar göre sig ej besvär, liksom. Så, nu när jag har konstaterat detta så är det välan lika så gott att ta tag i resten av dagen. Var var jag? Jo, jag skulle just gå in i en nersläckt ladugård någonstans ute i de småländska skogarna. Ensam. Med bara en ficklampa. För att se om det är någon där. Visst hatar vi sådana situationer? Me2! Wish me luck, I'm goin' in! Bokstavligt talat.