Som att vakna till ljuv musik

Ja, regnet står som spön i backen utanför fönstret och humöret var inledningsvis alls inte på topp. Men så öppnade jag min inkorg och "lo and behold", vad hittade jag där? Jo, en klok vän med vass blick har läst igenom mitt förstlingsmanus ännu en vända och kommit med helt underbara tips och trix och kommentarer! Och plötsligt skingras molnen, solen tränger igenom och allt blir bara sådär ...



Det vill säga trots regn och förhållandevis låg temperatur lägger sig ett skirt grönskande raster över utsikten från kontoret. Borta är de regnvåta byggkranarna på Lindes backe, borta är grannens blankvåta garagetak, borta är de huttrande morgonmänniskorna som dolda under ledsna paraplyer skyndar till buss och t-bana.

I stället ler solen från sitt gömsle bakom molnen och tangentbordet knattrar så hemtrevligt när jag öppnar Manus nr. 1 för första gången på evigheter och jag kan inte låta bli att gnugga händerna lite av pur förtjusning över att ha en fungerande plan för de där små förtretliga irritationsmomenten som jag ännu inte fått riktig ordning på. Men nu så! Nu så!! Ojojoj, det här blir så j---a bra!