Att bli uppbokad för en längre tid, få bita tag i lite mer rejäla jobb och ägna sig åt en och samma terminologi i flera veckor/månader i rad ... det är ren lyx! Dessvärre stöter man ofta på vägbulor som gör att det blir liksom hicka i maskineriet.
Idag är en sådan vägbula. Jag "går" i väntans tider, sitter med fingrarna redo på tangentbordet. Jag vet inte hur länge jag måste vänta, men det kan handla om så mycket som en hel dag. Kanske mer. Samtidigt har jag inte möjlighet att ta in något annat jobb, för nästa omgång arbetsfiler kan ju rent teoretiskt dimpa ner vilken minut som helst. Betalt för väntetiden får jag ju då inte ...
Om jag tar in mer jobb, och alltså dubbelbokar mig för att täcka upp den här typen av dödlägen, slår det ofelbart tillbaka i form av tidsbrist och stress - som i sin tur får menlig inverkan på resultatet. Så i slutänden blir det ändå så, att jag sitter här med fingrarna redo, kollar e-posten var femte minut, dricker mer kaffe än vad som är tillrådligt, läser vänners Facebookstatusar och twittrar lite med vänsterhanden ... Egentligen borde jag väl göra något vettigt. Städa igenom kontorets bokhyllor, inventera och kasta bort gammalt papper och referensmaterial, utföra lite administrativt arbete ... Men nej, SÅ desperat är jag ändå inte. Inte än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar