Som ackompanjemang till dagens påvra lunch - wokat grönt med keso, avokado, ost och hårdkokt ägg - besåg jag första avsnittet av Fröken Frimans krig på svtplay, och blev väldigt upprymd. Att solen behagade visa sig i samma ögonblick som första avsnittet tog slut, förhöjde känslan ytterligare. Om det inte var för att höger knä ömmar efter gårdagens 9,5 km i löparspåret, hade jag gett mig ut på långpromenad med kameran. Men jobbet väntar och jag gör väl bäst i att vila knäet åtminstone idag. Jag tänker dock suga på den sköna känslan en stund, även om jag misstänker att fröken Friman och hennes väninnor väl aldrig hade kunnat drömma om att så skral förändring skulle ha åstadkommits så här hundra år senare ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar